flexis77

Söndag den 27 januri.

Lördag kl 16:00 åkte jag upp till Lappberget för att ta mig och Flex en skid/springtur.
Eftersom att slalombacken stänger fyra, tänkte jag att då är det ju inte så många andra där, alldeles rätt gissat av mig, ingen annan var där, yippie.
Satte på lite blåvalla och drog vingligt iväg.
Men mot allförmodan ramlade jag ingen gång!!!!
Alltså jag tappade balansen ett par gånger och ena skida "fastnade" i ett av spåren medan den andra skidan i det spår som svängde, jag gick nästan ner i spagat =).

Min tanke var då jag startade att åka 1.5 km två gånger, detta för att slippa alla branta nerförs backar, men kom fram till att det var lika bra att ta trean, annars kanske jag bara skulle ha åkt 1.5 km.
Då jag närmade min fruktade backe, som går lite som ett U, först nerför, en vändning och sen uppför, skulle jag försöka bromsa farten med stavarna ?! satte ena staven framför mig och den högg fast och slog upp i revbenet, ajjjj, vad det tog ont!!!
Än en gång skrek jag till och hoppades att ingen annan var i spåret och hörde eller såg mig.

Väl i mål efter ca 30 minuters åkning och blodsmak i halsen konstaterade jag att det gått riktigt bra och detta måste vi ju göra om.
Flex var en j_vel på att dra, jämnt och fint.
Eftersom att jag cyklat med honom en del så vet han att det är inte läge att stanna och små pissa här och där, och det är ju bra.
På vägen hem kunde jag konstatera än en gång vilken underbar plats vi valt att bo på...

Ikväll är det dax för lydnadsträning i Vännes, vi var inte förra veckan, men ikväll ska vi.
Flex behöver det.
Jag ska göra klart innan jag åker vad jag ska träna på, det lutar mot läggande, kontakt och hopp.
sen ska vi ju bara umgås med alla andra, under kontrollerade former ( i koppel ) och jag tänkte hinna dricka kaffe och prata massa hundsnack =).

Flex har det lite jobbigt just nu, eftersom att vår vackra granntik håller på att börja löpa, det går inte att ha honom lös ute på gården och tro att man kan "snabb rasta" honom eftersom att han bara sitter på bron och trånar efter hennes gård.
Inne ligger han med nosen i ytterdörrens nederkant och piper/gnäller, inget kan slita honom från ytterdörren, nästan inte ens maten.
Jag håller på att bli galen på honom!!!

Äntligen börjar vi märka att vi går mot ljusare tider.
Idag har vi - 23 grader och solen tittar fram det är så ljuvligt....

Kvarnvägen...


Alla våra sjuklingar börjar äntligen bli friska, det var en långvarig sjuka vissa av oss drabbats av, feber i fem
dagar.
Tänk att jag klarade mig även denna gång.

Tack och Hej...
.:Linda:.

Onsdag 23 januari.

"fjällen-resa" med familjen.
Förra året var vi ju till Kåbdalis med svärmor, svåger, svägerska H's moster, morbror och massa kusiner och det var ju underbart roligt.
Superfin stuga med massa sovplatser, jag tror att vi tänkte göra detta till en tradition, men nu är allt i Kåbdalis fullbokat (eller de stugorna alla vi kan knöla in oss i).
Alla i gänget ville ju inte åka slalom, så kanske man skulle sikta in sig på ett ställe där man både kan åka slalom och skoter, Björkliden?!
Ett underbart ställe... Det "riktiga" fjällen... Frid och ro för själen...
Måste kolla upp boende där, förra våren var inte priserna allt för dyra, om man är tre familjer som delar på priset, är man ensam att betala är ju lite saftigt.
Kanske vi åker dit?!
Det är tre år sen jag var till Björkliden/Riksgränsen och jag har saknat det varje år.

Förutom att jag drömmer mig bort så har H åkt på en j_vla förkylning, 39 - 40 grader i feber och ont i halsen, stackars karl, jag menar, vi kvinnor snackar om att föda barn, men vad är väl det?!....  =)
Matilda låg med samma höga feber igår, men var feberfri på morgonen och har varit det hela dagen.
Tänkte ta mig en stav-promenad ikväll, men kylan stoppar mig, vi har -24 grader, brrrr...
Sen känns det lite dumt att gå när H är så dålig, lämna honom med alla galnngar.

Flex är lite oaktiverad för tillfället, men jag planerar in en skidtur med honom så fort alla blir friska här hemma, jag vill ju egentligen inte åka i Lappberget, det är mycket folk och många branta backar där.
Så vi får se vad jag hittar på.

Middagsdags, "tomtegröt" och leverpastej-macka, allas favorit (förrutom Matilda då förståss).

Tack och Hej
.:Linda:.

Lördag 19 januari.

Snön....
Det har bara vräkt ner sen i torsdags, äntligen har vi vitt överallt....
Slalom och skoter kan plockas fram som det ser ut nu iallafall.

Förkylningen för Lucas håller i ännu, besökte vårdcentralen på jourtid idag, men det var bara att konstatera att det är ett virus, inget att göra med andra ord, och 250 kronor kostade det...snyft....
Jag är supernojjig när mina barn är sjuka, de kan ju vara RS-virus eller till och med leukemi de har.
Gissa om det är jobbigt att inbilla sig om alla sjukdommar som finns i deras små kroppar?!
Själv snorar jag på ännu, men det är inte så farligt.

Brukshundklubben har styrelsemöte imorgon, vi ska gå igenom saker som ska tas upp på årsmötet, det är så skönt för jag är färdig med allt som jag tog på mig att göra.
Sen kl. 20:00 har vi lydnadsträning i Vännes, skönt att komma sig bort några timmar från hemmet...

Trevlig helg Gott folk!!!
.:Linda:.

Torsdag 17 januari.

Jag har varit ganska nonchalant ang klimatförändringar, men nu börjar jag bli riktigt rädd...
Det regnar och det är mitten av januari, i vanliga fall (eller som det var förr) ska vi ha -30 grader och bäva att sticka ut näsan utanför ytterdörren., rädd att förfrysa näsan.
Nu får vi vara rädd att halka och bryta benen om vi går ut.
Fyyy tusan...

Igår var vi bjudna på middag hos mamma och pappa, älgfilé och potatisgratäng m. grönsallad, bara så där mitt i veckan. Vardagslyx kallas det för =).
Vi hann med att trotsa det dåliga vädret och gick ut på skolgården och lät hundarn rusa av sig, det var välbehövligt.
Tyvärr fatnade det massor av snö i Flex päls, men vi torkade av honom och satte på hans fina täcke...
snygg eller?!

Lillprinsen, Lucas, har blivit ganska förkyld.
Han hostar och kraxar, det låter ut som om han är hes.
Tyvärr har förkyldningen medfört att vi slutat med smakportionerna, det är så tjorvigt, mycket lättare att amma, men det kan vi ju inte göra hela hans liv =)  måste ta tag i det då han blir frisk...
Som tur är sover han ganka bra just nu, somnar vid 22:00 då han äter, läggs ner i sin säng och sover där ca två-tre timmar sen tar jag över honom till storsängen och han äter ca två ggr/natt.
Helt okay.

Ikväll är det dax för pumpingpass nr 2, jag gruvar mig redan för träningsvärken som kommer på fredagkväll.
Efter spinningpasset och "coren" har jag inte haft allt för ont, bara lite i magen.
Min kropp är nog lite i chock, träna tre gånger under en vecka, det var länge sen sist =)...
Men nu j_vla är vi igång igen!!!

Var inne på tradera, men fyndande inte något.
Passade även på att gå in på hm;s hemsida och där fyndade jag massor på deras outlet-sida.
Tröjor till Oscar, han har bytt storlek så det behövs nya kläder till honom, det känns så bra då man fyndar på rea.

Nää det var väl allt från oss, ha det bäst alla där ute.
.:Linda:.

Måndag 14 januari.


Flex på snöskoj...

Igår var vi på en långpromenad i djupsnön, jag trodde att jag skulle dööö.
Det var bara att ploga sig fram, alldeles svettig blev jag.
Flex storm trivs i snön, han kör ner huvudet i snön och bara racar fram.
Klockan 20:00 var det dax för inomhusträning i Vännes, Flex började tjuta då vi svängde ner till ridhuset.
Även denna gång var det super roligt.
Vi tränade läggande u gång, och fick in ett ganska snabbt läggande, damp-anfallen var något bättre, trots att minst en tik var i höplöpet.
Inkallningen satt mycket bra, vi tränar ju även positioner och det märks i inkallningen, tempot har alltid varit bra för Flex.
Platsliggningen utan problem, har ju haft problem med att Flex vill sätta sig innan jag komenderar honom, det gäller på allt, platsliggning, ställande, läggande, m.m.

Eftersom att det är i ett ridhus så blev Flex ganska skitig, så dagen slutade med ett välbehövligt bad, till Flex förskräckelse...

Nu har äntligen öppis startat efter juluppehållet.
Oscar tycker det är så roligt där, han leker och stormar med alla andra barnen, vare sig de vill att han ska vara med eller inte =).
Idag var det baka och leka med käpphästarna som stod på favvolistan.

Kallt har vi hafr idag, -20 grader, brrrrrr.

Nää nu ska jag göra mig färdig för spinningen.
Fredag till söndag hade jag fasanfullt ont i kroppen, pumpingen tog enormt, hoppas att jag inte får lika ont
imorgon.

Tack å Hej....
.:Linda:.

Onsdag 9 januari.

Det har varit några tunga nätter nu och jag känner att jag är himla trött...
Men på något sätt går det ändå, man vet ju att det är övergående.
Lucas håller på att få nya sovrutiner och då blir det lite galet, det var samma med de andra tre.

Flex och jag var och tränade lydnad två timmar i söndags, oj så det var roligt.
Det var femton andra hundar i detta ridhus, hundarna var allt från en liten chihuahua till en stooor schäferhane, Flex hade lite damp i början, men vi stod bara och kollade in läget litegrann och började med en gemensam platsliggning (alltså för de som ville) sen gjorde Flex och jag några positions placeringar, han var ganska duktig på det, nästa moment var linförighet i lungt tempo, han var ganska fokuserad, men var lite före i placeringen.
Det fanns vissa agilityhinder där så vi passade på att prova på A-hindret och lite hopp, då han fick vara lös, vi hade superkontakt.
En annan gemensam övning vi körde var slalom mellan de andra hundar och förare.
Det gick superbra för oss, bättre än jag förväntat mig.
Sen var det platsliggning igen och efter det satte jag Flex i bilen, slut tränat för denna gång.
Belöningen under kvällen var godis och en lung röst, eftersom att han var lite ivrig.
Det känns himla roligt att vara igång med hundreiet igen!!!


Lite kontaktövningar under morgonpromenaden.

Jag har börjat ge Lucas lite smakportioner, potatis blandat med morot, men det är ingen hit.
Han har inte riktigt rätta "knicket", han får ganska kraftiga kvälningar, stackaren.
Men AnnaLena har sagt att nu måste du börja med smakportioner, han kan ju äta tisse hela livet =)....


mums......

Halva familjen har varit lite sjuka, Frida, Oscar och jag, snoriga och lite feber.
Men peppar,peppar så han vi varit himla friska den sista tiden, hoppas att det håller i sig även detta år.

Det var väl allt för idag, tror jag.

På återseende.
.:Linda:.

Torsdag den 3 januari 2008.

Tänk ännu ett år har passera och det känns som om jag inte riktigt hänger med....
Kommer ihåg då världen skulle stanna av för vi hade millenium, datorer, bankomater ja allt skulle sluta fungera.
Ingen visste hur länge, och det är åtta år sedan!!!!

Detta året började med att jag provade på att jobba 100 %, efter att varit föräldrarledig, allt planerat så att Oscar skulle kunna vara hemma tills jag skulle gå på havandeskapspenning igen, under maj månad.

"Herregud Syrran, du måste ju vara arbetsskydd eller lestadian", utbarst lillebror när den stora nyheten kom, att vi skulle ha barn nummer fyra =).

Under februari hade Flex och jag ganska intensiv träning i lydnaden och vi hade full koll på lydnadsklass 1, men med alldeles för lite underhållsträning försvann den ganska fort, nya tag säger vi om det.

Våren passade vi på att lära tjejerna att åka slalom, var på en långweekend i Kåbdalis med Henriks familj, helt ljuvligt.
En underbart fin, stor stuga och fina backar, serveringen/puben var också magnefik.
Hit kommer vi defenitivt att återvända fler gånger (tyvärr verkar bergstugan vara fullbokad hela våren).

Vi kunde också avnjuta några skoterturer hela familjen där även Flex kunde följa med.
Att åka ut på en sjö eller på älven, pimpla och grilla korv i vårsolenssken är bland det bästa jag vet.
Som tur var hade jag en mycket lätt graviditet, lite ont i ryggen hade jag dock efter skumpande i skoterpulkan =) men ingen man inte kan leva med.

Den enda utställningen vi deltagit på var i mars, en inofficiell som SSRK I Kalix anordnat.
Vi blev BIR och sen BIG-R och sen avslutade vi med Norrbottens vackraste Spaniel och reteriver där vi slutade som BIS- 3.

Så fort vi fick barmark började vi lägga lite blodspår, målet var att hinna bli viltspårschampion innan "Babyn" skulle komma (3 augusti) tyvärr fick vi "bara" ihop två ettor (SSRK Gällivare och SSRK Kiruna) under juni och en tvåa i september.
Så detta ska vi ta tag i under våren/försommaren.

Sommaren 2007 var ingen kanonsommar, utan en regning och blöt sommar, i och för sig skönt för mig som var hög gravid.
På grund av detta fick Flex problem med sina långa öron.
En veterinär gjorde slut på våra utställningsplaner då hon rakade av halva öronen, jag ville bara gråta.
Han fick Fucidin droppar och lite pecillin och sedan var allt tipp-topp igen.

Den 1 augusti kom vårt fjärde barn ,Lucas, en kille på 4070 gram och 51 cm lång.
Hela graviditeten gick smärtfri och även det planerade snittet och läkningen efter flöt på helt utan komplikationer.
Tiden efter gick också bra, flickorna var otroligt hjälpsamma och Oscar tog emot lillebror utan avundsjuka, jag trodde inte att det skulle vara så lättsamt att få nummer fyra....

Under höstens älgjakt fick vi även prova på att gå ett skarpt eftersök, en älg som var skjuten mitt på en myr och för att ta sig till skottplatsen var vi tvungen att åka båt.
Flex spårade effektivt i ca 1 1/2 timme, innan det bara var att erkänna att det inte gick att spåra rätt på denna älg, ingen lega på hela tiden.
Mjölkstockningen kom som ett brev på posten natten efter.
Två dagar efter skjuter de en älg i detta lag, denna älg är mager och har redan ett käkskott på sig.
Inte undra på att vi inte kunde genomföra eftersöket, morrr till skytten!!!

I november hade Överkalix brukshundklubb anordnat en lydnadstävling i klass 1 som vi började träna till och startade i, trots att inte alla moment satt till 100%, men det gick mycket sämre än vad jag väntat mig, 116 poäng fick vi ihop och ett totalt misslyckande.
Flex var helt ofokuserad efter tandvisningen var han helt väck i skallen.
Nu iefterhand kan vi ju skratta åt det, men tävlingsdagen var han mycket billig.
Sambons skadeglada leende då vi gick av planen gick inte att ta miste om =)... han såg ut som en katt som lyckats fånga den fetaste råttan i världen.

Trots lite snö har vi kunnat vara på några sparkturer, då vi även lånat in Rocky som draghjälp, efter vägarna kring Jock. Det går mycket bra i behaglig fart.
Denna aktivitet ska vi fortsätta med under våren.

Nu lämnar vi allt det tråkiga bakom oss och de fina tar vi med oss i minnet in i det nya året.
Vi ser fram emot ett nytt år med nya utmaningar...