flexis77

För mig har alltid varit skoterkörning <3.
Jag kör inte fort eller speciellt bra, men det är så ljuvligt avkopplande så jag kan inte sätta ord på det.
Hatar att köra efter leder eller isar, gillar däremot lite spänning som ospårat.
Min första skoter var en Karibo, inget värstingåk precis =), men himla rolig att tjorva på med.
Pappa köpte den till "familjen" när jag var ca 13 år, då kom ju alla småsyskon på en och samma gång, den enda som hade tid att köra var ju jag =).
Det fanns två killar i byn så dessa två grabbar var jag med dagligen och vi hittade på massa bus i skogarna kring Jockfall. Det mina vänner det var tider det =)...

I år då jag plockade fram skoterdressen, en blå Reima (älskar den) var den ovanligt stor?!
Min kära lilla syster kommenterade då snabbt att det var ju för att jag inte var på smällen eller nyss hade kläckt ut något barn =) så sant så....

                                                                     Idag har Henrik haft semester, så vi lånade systerysters skoter och drog iväg på en tur till Allsjärvsberget, där grillade vi korv, åt en kexchoklad och drack varm choklad.
Det var så roligt att kunna köra själv och se skoterspåret och körningen förändras, här tidigare har jag minsann fått sitta instängd med ungarna i Nilapulkan...
Lucas satt med mig på venturen och han är lite liten, har inte alls balansen eller styrkan att hålla upp sig, men jag fick köra lite saktare och hålla i honom. 
Vi var ute mellan 10:00 - 14:00 och det var ganska bra väder, inte lika fint som igår med helt okay.



Nu sover grabbarna med rosenröda kinder och jag känner mig också ganska trött ,*gäsp*.
Men jag har två fyrbenta vänner som verkligen vill komma ut på en promenad, så det är bara att pälsa på sig kläderna och gå mot "vanliga" Tallvik...

//Linda