flexis77

Igår var Ulrika med sin hundar, Camilla med Tekla och jag med mina odågor på "vår" skogspromenad.
En hel del hundar i olika raser, kön och ålder och så intressant att se deras rangordnings uppgörelse...

Flex, Yenna och Tekla som varit tillsammans nu ett antal gånger hade allt på det klara var de hade varanda och vems som var vars på "chefpostionen".
Men Arven (keplie ca 9 månader) och Bella (ESS ca 4 år) var helt nya i denna flock.
Dessa två damer blev flitigt påhoppade av Tekla, 8.5 månader.
Hela tiden var hon fram till dem och tryckte ihop dem lite lagom.
Då vi gått i ca 20 minuter var rangorningen färdig och Tekla såg ganska trött ut, hon fick ju jobba en del på att visa sin rang.

Bella som alltid är som en iller i skogen var mycket dämpad och höll sig mycket nära mattes ben, med mycket sänkta öron och svansen lågt ner med en krok i svanstippen.
När Tekla närmade sig henne såg hon ut som om hon skulle kräkas, det gick inte att ta miste om hennes känslor för Tekla. Enligt Bella var Tekla bland det äckligaste hon att sett i sitt liv och det synts så otroligt på denna hund.
Så intressant att se, Bella var totalt förändrad, jag har adrig sett henne så där.

Måttet blev dock rågat för denna toleranta dam då Flex kom och försökte uppvakta henne innan han skulle bestiga henne, då fick hon nog och fräste ifrån till honom. Han blev lite förnärmad, ville hon inte?! =)
Själv kände jag en lättnad att han fick nobben, jag tycker det är bra då han får sig en avhysning av tydliga tikar!

Arven fick sig också lite av Tekla, men Arven accepterade fort deras rangordning.
Men gick Tekla för långt då svarade Arven tillbaka litegrann, någon jävla måtta får det vara på den där schäferdonnan det finns en gräns =)...

Det är så skönt att kunna släppa hundarna med vilka raser som helst och inte behöva vara rädd för slagsmål, men Flex litar jag inte riktigt på då det gäller honom ihop med andra hanar.
Ska jag släppa honom med andra hanar vill jag ha med mig en kunnig person OM det skulle hända något.

Jag har ju varit lite oroad för Yennas beteende i mörker, hon har varit så osäker, inte velat lämna mina ben utan varit ganska klängig.
Men nu har detta beteende vänt, hon sprang på men kom tillbaka efter ca 20 meter, sedan ut igen.
Kan det ha berott på att ingen hund sprang omkull henne, utan hon fick springa ifred?!

Ikväll blir det jägarexamen och jag kan då inte läxan vi hade, kunna alla fåglar utantill, det känns så svårt att få in alla dykänder, simänder, måsar mm.
Så kväll blir det inget för hundarna, bara en kort rastningen runt industriområdet.
Men imorgon ska jag åka skidor med dem, tror att det blir att fara på Halljärv.
För där kan jag ha Yenna lös och behöver inte vara rädd att de ska skita i spåret =).

Sambon har konstaterat att hundarna luktar mycket illa och det kan nog stämma.
Så det bir nog ett bad i grönsåpa för dessa två ikväll efter sista rastningen.
...........................................

Det gick inte att ha hundarna vilandes de blev helt tokiga, en sparktur runt "vanliga" Tallvik, se var de nöjda.
Yenna ser lite mager ur igen så jag ökar på maten ganska regält får vi se om det blir bättre?! 

Allt för nu!
//Linda