Tro de om ni vill...
Onsdag 19 mars.
..men i fredags åkte jag skolans traditionella "Björnrundan".
Tänk att under alla mina fyra år i Överkalix skola gjorde jag allt för att slippa denna hemska aktivitet, längdskidor i 1.2 - 2.5 mil.
Nu femton år senare åkte jag samma runda som på min tid, frivilligt.
Och skoj var det!!!
Eftersom att mina döttrar har ärvt samma känsla för längdskidor som jag hade, tänkte jag att jag kunde göra det lite roligare om jag följde med.
Björnrundan är en tur över isen, genom skogen och upp på berget (Lappberget) ca 1.3 mil, eleverna starta vid skolan och där är målet också
Uppe på Lappberget fick man blåbärsoppa och grillad korv med limpa, det fick vi inte på min tid!!!
O herre Gud för färden ner!!!
Det gick så fruktansvärt fort och var isigt och hemskt, så jag var tvungen att kasta mig i djupsnön utanför spåret tre gången sen beslutade jag att jag går den sista vägen ner.
Flickorna i Matildas klass höll på att dö av skratt där jag låg med rumpan fast i djupsnön och stavar och skidor rakt upp i luften.
Matilda var arg och väste,
-"Mamma skynda dig upp femmans killar kommer ju".
Jag höll på att dö av skratt jag med, ojojoj vad skoj det var =).
Ett minne för livet.
Svin ont i kroppen till på söndag, förmodligen på grund av träningsvärk i kombination med vurporna jag gjorde.
Med Flex har jag tränat lite apportering efter skoterspår.
Apportering är något jag hatar att träna in så jag har inte gjort det på det "riktiga" sättet, därför har Flex ett ganska slarvigt bärande.
Jag skulle kunna tänka mig att hyra in en instruktör, "militär-Åke", som gör jobbet åt mig.
Eller det skulle ju vara lite fuskit...
Nä det är bara att bita i det sura äpplet och börja med det.
Ida berättade att Maia gått och gömt sig då apportbocken kom fram och nu har hon klockrena apporteringar som görs med glädje.
I måndags var vi till mamma och pappa och körde skoter, Flex satt längs fram på skotern och spanade.
Ibland fick han springa, men jag är lite rädd att han ska bli "skoter-tokig" eller super stressad av skotrar men han ser ut att ta det med ro.
Nu börjar inbjudningar till olika klubbars tävlingar komma.
Planerna är att fixa det sista första priset för att bli Viltspårschampion.
Ett första pris i lydnadsklass 1 och en sista satsning på utställning under sommaren.
Sen vet jag inte om jag ska prova spår eller fortsätta med sök... jag funderar ännu.
Det är väl det som är planen med 2008...
Lunch med "gammel"- brudarna idag.
Så trevligt för de som flyttat har ju kommit hem/upp under påsken.
Och två som fått bejbisar sen vi sågs sist...
.:Linda:.
..men i fredags åkte jag skolans traditionella "Björnrundan".
Tänk att under alla mina fyra år i Överkalix skola gjorde jag allt för att slippa denna hemska aktivitet, längdskidor i 1.2 - 2.5 mil.
Nu femton år senare åkte jag samma runda som på min tid, frivilligt.
Och skoj var det!!!
Eftersom att mina döttrar har ärvt samma känsla för längdskidor som jag hade, tänkte jag att jag kunde göra det lite roligare om jag följde med.
Björnrundan är en tur över isen, genom skogen och upp på berget (Lappberget) ca 1.3 mil, eleverna starta vid skolan och där är målet också
Uppe på Lappberget fick man blåbärsoppa och grillad korv med limpa, det fick vi inte på min tid!!!
O herre Gud för färden ner!!!
Det gick så fruktansvärt fort och var isigt och hemskt, så jag var tvungen att kasta mig i djupsnön utanför spåret tre gången sen beslutade jag att jag går den sista vägen ner.
Flickorna i Matildas klass höll på att dö av skratt där jag låg med rumpan fast i djupsnön och stavar och skidor rakt upp i luften.
Matilda var arg och väste,
-"Mamma skynda dig upp femmans killar kommer ju".
Jag höll på att dö av skratt jag med, ojojoj vad skoj det var =).
Ett minne för livet.
Svin ont i kroppen till på söndag, förmodligen på grund av träningsvärk i kombination med vurporna jag gjorde.
Med Flex har jag tränat lite apportering efter skoterspår.
Apportering är något jag hatar att träna in så jag har inte gjort det på det "riktiga" sättet, därför har Flex ett ganska slarvigt bärande.
Jag skulle kunna tänka mig att hyra in en instruktör, "militär-Åke", som gör jobbet åt mig.
Eller det skulle ju vara lite fuskit...
Nä det är bara att bita i det sura äpplet och börja med det.
Ida berättade att Maia gått och gömt sig då apportbocken kom fram och nu har hon klockrena apporteringar som görs med glädje.
I måndags var vi till mamma och pappa och körde skoter, Flex satt längs fram på skotern och spanade.
Ibland fick han springa, men jag är lite rädd att han ska bli "skoter-tokig" eller super stressad av skotrar men han ser ut att ta det med ro.
Nu börjar inbjudningar till olika klubbars tävlingar komma.
Planerna är att fixa det sista första priset för att bli Viltspårschampion.
Ett första pris i lydnadsklass 1 och en sista satsning på utställning under sommaren.
Sen vet jag inte om jag ska prova spår eller fortsätta med sök... jag funderar ännu.
Det är väl det som är planen med 2008...
Lunch med "gammel"- brudarna idag.
Så trevligt för de som flyttat har ju kommit hem/upp under påsken.
Och två som fått bejbisar sen vi sågs sist...
.:Linda:.
Kommentarer
Postat av: Barbro
Ja du är hurtig du Linda, men jag förstår om Matilda får skämas för dig(-:
Postat av: matilda
klart man får skämas för dig
=)
Trackback