Jag hann precis...
tänka tanken:
JAAA men se vad bra sönerna leker med varandra lugnt och stilla körandes med varsinn bil mitt på köksgovet, värsta idyllen för en småbarnsmamma med relativt tätt mellan barnen.
Sekunderna innan attentatet =).
Just då brakar helvetet lös och Oscar drämmer till Lucas med en brandkårshellikopter och Lucas svarar med att ta sig ett ordentligt bett på Oscars överarm och det fjärde världskriget är i gång...
Det är såååå rart med barn!!!
På schemat idag står Bullbak med systeryster.
Vi har lånat mammas 70-tals köksassistens i kulören gul/brun, så det kommer att går behändigt att fylla frysen med bulla. Tänkte prova på att göra några med blåbärsfyllning, det kan ju bli gott.
Matilda har skrivit en handlingslista, så hon kan fortsätta med sitt bakande, jag tror det lutar mot en morotskaka eller kärleksmums denna gång. Hon är så duktig på att baka och att städa upp efter sig!
Och jag tänker då inte bli sjuk!!!
//Linda.
Höstpromenad.
Idag har jag lämnat pojkarna på dagis två timmar före jag började jobba, eftersom Oscar protesterar så då han börjar sent...
Dessa två timmar tillbringade jag i skogen med mina hundar.
Flex på Halljärv...
Efter spåret passerar man ett sandtag, jag kastade pinnar för att få dem att jobba i sanden.
En skön och välbehövlig promenad!
Efter jobbet åkte jag till AnnaLena och drack en kopp te, det var länge sen jag såg henne, men så är det ju då man jobbar.
Nu väntar dusch och säng...
Rättelse.
Alldeles riktigt Barbro, alla schäfrar är ju inte magra jag drog alla över en kam...
//Linda.
Skendräktig....
INTE JAG, men hunden =).
eller jag kanske också har en typ av skendräktighet, det förklarar mitt humör?!
Yennas ordination på denna skendräktighet är cykling 30 minuter varje dag (jag har anställt Matilda till detta med mkt dåliga arbetsvillkor) och indragning av mat, nu får hon "bara" 4 dl foder per dag, purina proplan...
Det är tydligen viktigt att se då hon är på väg ur denna skendräktighet, för då måste man öka på maten igen, annars blir hon mager och ful...
Yenna har lagt på sig lite extra hull (frk Pajala säger att Y är fet, men hon jämnför ju med dessa magra schäfrar), sen bäddar hon allt som är gjort av tyg, mattor, soffor och andra textiler, hon jagar efter mat och tjuvtar maten som ligger i hennes höjd.
Sista tecknet på att det inte riktig är som det ska är att hon är himla trög!!!
Man kan riktigt se hur hon står och dumglo samtidigt som hon funderar ut vad som förväntas vad hon ska göra...
Läxan från allmänlydnaden var att befästa kommandot LIGG, men det går inte allt för bra för hon hinner glömma mellan gångerna, sen kan hon ju inte ligg på kommando..
Kvinnfolk?!
Foto: Matilda Larsson
.........................................
TACK för tipset Czy, kanske är det ett riktigt spinningpass jag behöver för att rensa ur all dålig energi jag har i kroppen, för vila och avkoppling verkar inte vara rätt medicin denna gång...
Jag jobbade med Åsa förra veckan och kom på att hon har jobbat inom samma branch i ca 20 år och två aktiva barn och en sambo som jobbar borta veckorna och denna människa klagar aldrig.
Hon lägger ner sin själ i sitt jobb och är alltid trevlig med arbetskamrater och boenden, hemma ställer hon upp och är en engagerad förälder.
All heder till denna människa!!!
Jag måste skärpa upp mig i mitt gnällande, för jag ska vara tacksam för det jag har och det är ingen annan än jag själv som väljer att jobba heltid, idagsläget är det många personer som skulle vara mycket glada om jag gick ner tid.
Men i dessa bistra tider känns det säkrast att gå heltid, ifall det blir mer indragningar.
Sen är det otroligt skönt att ha kvar pengar på kontot när månadens lön kommer, man har inte slut pengar i mitten på månaden och att kunna unna sig själv och familjen olika saker.
Dygnet kommer alltid att ha bara 24 timmar och det är ju inget nytt med det, det gäller att prioritera om -igen.
Var rädda om varandra!!!
//Linda
Abisko...
Jag brukar alltid skriva "Borta bra med hemma bäst", men jag kände faktiskt att jag ville stanna i Abisko några dagar till!
Abisko 20 september...
Fredag morgon packade vi, barnen och jag in oss i mormor och farmors bilar för en weekend i fjällen.
Planen var att bara strosa omkring och må gott, och det är precis vad vi har gjort.
Fredag gick "kärringarna" och labradorerna efter Kungsleden, medans vi andra irrade omkring vid Abisko båthamn, pojkarna vandrade på i sin takt, vilket inte var allt för snabbt men vi hade ju inte bråttom någonstans.
Frida, Oscar och jag tog en skön bastu medan de andra lagade middag- Lax och färsk potatis.
Vid 22-tiden var det tyst i stugan och alla sov gott =).
En av anledningarna till den tidiga kvällen kan ha berott på att stugorna saknade tv, det var ovanligt men egentligen mycket bra. Tv ser vi nog mycket på hemma.
Hundarna som suttit i bilen hela dagen hade ganska mycket spring i benen.
Vattnet i bäckarna är grönaktigt...
05:10 vaknade Oscar som fort såg till att alla andra också var vakna, alla utom Matilda (bränt barn skyr elden). Linbana stod på dagens schema, en tur som gick 900 meter över havet.
En skräckupplevelse för mig som är en aning höjdrädd.
Vägen upp åkte jag och Oscar med varandra och han var så duktig och vara alldeles stilla och sa: "mamma det här går bra", kloka lilla människa <3...
Min rädsla skimrade nog igenom mitt skal.
Väl uppe på kalfjället blåste det garnkallt och regnade spik, mindre mysigt...
Oscar gör vinterns första snöboll.
Matilda och jag drog vinstlotten och fick gå ut med hundarna utan pojkarna =).Vi gick efter kungsledan och passade på att kasta lite dummy till dem och det gick mycket bra!
Fina inlämningar av Flex och Rocky, juniorerna flamsade runt.
Nästan två timmar var vi ute, lovley.
Tidig morgon betyder tidig kväll i vår familj...
Eftersom Lucas hoppade över lunchvilan somnade han sittandes i fåtöljen klockan 17:40.
Lucas i Abisko.
Stugan skulle vara städad och utcheckad till klockan 10:00, så vi hann inte göra så mycket annat.
Torneträsk.
Vi stannade efter vägen, Torneträsk båthamn och hade picknick.
Matilda, Flex, Frida och Yenna.
//Linda.
Klövspårning...
Jag måste också träna på att lita på Flex.
Så idag hade jag ett ypperligt tillfälle att lägga spår.
Eftermiddagen skulle tillbringas utomhus med jobbet så på min lunchrast passade jag på att lägga ett spår med bara klöven dragandes bakom mig.
Jag snavade runt i skogen ca 1 kilometer, gjorde åttor och tillbaka spår, gick upp på ett hygge och ner efter ett större dikt.
Jag försökte verkligen göra det riktigt svårt för Flex, hyggen är hans svaghet och i samband med vatten blir han lite störd och vill bada.
För att inte tappa bort mig själv helt och hållet satte jag ut snitslar vid dessa "åttor" och vinklar.
Sen fick spåret ligga drygt två timmar.
Spännande att se hur han skulle "nysta upp" detta eftersök =).
Han spårade på som om det var på riktigt, ojämn hastighet och lite okoncentrerat, MEN han tappde aldrig spåret inte heller gick han över till något annat spår.
Hygget blev lite svårt för honom och det blev att han genade, men kom till rätt spår iallafall.
Spårslut bestod av en näve köttbullar och en stor klöv.
Första smaskade han i sig alla köttbullar sedan bar han stolt sin klöv ända fram till bilen.
Morskans vilken bra hund jag har och jag kände igen hans spårning från tidigare eftersök, jag måste lära mig att tro och lita på min hund!!
Annars springer livet iväg som vanligt...
Känner mig ganska sliten just nu, det har "ploppat" upp ca fem klasar munsår runt min mun och det är ett säkert tecken på stress hos mig, men vad jag kan göra åt det vet jag inte...
Jag har ingen aning om hur jag ska få livet att lugna ner sig?!
//Linda.
Flex godkänd terapihund!
Då har jag fixat ett jobb till Flex, han ska bli springvikarie inom vården =).
"sådan hund sådan matte"...
En hälsning på den "konstiga" gubben...
Foto: Anna-Lena Nilsson Kaati.
Han fick genomgå ett litet test för att se om han är lämplig att "umgås" med funktionshindrade, handikappade och dementa personer.
I testet ingick hantering, ljudkänslighet, reaktion på en stor farbror som gick med kryckor, hur glups han är i godisbelöning ect.
Före vi skulle på studiefrämjandet var jag i skogen med Petra och hennes familj.
Hundaktiviteter stod på schemat.
Till Flex kastade jag ut fem dummyn i en "ruta" på ca 100 * 50 meter och lät det ligga medans jag gick ett 100 meters spår till Yenna med korv i slutet.
Flex apporterade in samtliga dummysar och hade ett riktigt fint lämnande, alltså direkt i min hand.
Yenna smög sig in i skogen och spårade sig till sina korvar.
Båda hundarna skötte sig skitbra och jag känner mig mycket nöjd med dagen som hundägare till dessa två små älsklingar.
Vi i Norrbotten har haft en underbar höstdag idag....
Vi hann med en liten skogspromenad på Brännaberget.
Nu ska jag gå och slappa i soffan medans killen tar hand om älgkött =).
//Linda
Spårning m långörat...
Så jag packade med hundar och pojkar och åkte ut i skogen.
Camilla och Tekla var också med, det var så trevligt så.
Kaffe och fika medans spåret fick ligga, mums...
Spårning stod på programmet, så jag la ett personspår med tre pinnar och en vinkel som fick ligga 40 minuter.
Spåret gick bra, MEN han "duttade" bara på pinnarna (missade dock en helt och hållet).
Hemläxa till nästa gång är att leka med pinnarna så de blir intressanta att leka med.
Yennas hemläxa från allmänlydnaden är HIT.
Vi jobbar på det och det flyter på ganska bra.
Jag har legat på latsidan med joggning så jag har allt fått höra från några håll att Yenna allt blivit tjock och det är ju inte alls trevligt, vad ska KM:orna säga?! =).
Igår har jag varit på Lappberget och avverkat 5 km på inlines och joggade 3 km efteråt, idag vågade jag mig till Halljärv och promenerade 5 km med stavar, hejja Linda!!!
Just i detta nu visar stegräknaren på 19 107 steg...
Imorgon har jag delad tur så jag tror att det blir Lappberget under mina "fri-timmar".
//Linda.
Position, position och position....
I tre år har jag träna fel med Flex då det gäller position och nu håller jag på att träna om honom.
Vi har börjat från steg ett, alltså leda in honom med en överdriven handrörelse och klicka precis vid rätt position.
Det går så sakta och det gäller för mig att inte gå fram för fort.
Sen för att jag inte ska bli tokig så varvar jag med att träna in halva momentet av Hopp och Inkallning.
Jag vill ha hög fart i dessa moment.
Idag provade jag på platsliggning med skott (med Flex) och det gick bra.
Yenna har börjat allmänlydnadskurs med och vi har gjort första läxan och det känns väldigt roligt att kursa igen.
Nu när jag jobbar heltid händer det inte så mycket annat i mitt liv.
Jägarexamen har strandat i och med skyttet, jag har inte skjutit upp ännu och lär inte få göra det de här närmaste veckorna.
Vi kanske får göra något eftersök denna vecka...
Killen har åkt iväg på jakten så jag blir allena inatt och några nätter framöver, men det är ganska skönt.
Ligga själv i soffan och pilla mig i naveln och ha det gott =).
//Linda
Åskan...
Jag har inte bestämt om det blir att köpa ett mobilt- eller trådlöst bredband.
//Linda
Semester är slut.
Nu väntar heltidsjobb i minst fem månader...
De sista dagarna har bara passerat förbi.
Jag har börjat vattenträna Yenna och det behövs, hennes simteknik suger =).
Hennes framben simmar rakt upp och hon liknar en väderkvarn när hon kommer "simmande".
Och att simma med den bruna labradoren är lika med en dödslek för Yenna, för han håller på att dränka henne.
För att få henne att få ett bättre simmande är vi i vatten nästan varje kväll och jag badar med henne och försöker hålla ner hennes skuldror så hon är under vattnet med hela kroppen (utom huvudet) och det har blivit lite bättre, tills hon blir ivrig och far iväg alldeles på egen hand.
Positivt är ju att hon går ut självmant i vattnet nu.
Motionsträningen sista tiden har varit inlines, hundarna har fått springa lite fortare och Flex som har blivit lite lat sen "ingreppet" tjuvstannar efter första varvet på Lappberget (1.5 km), men har kunde bara lura mig två gånger, nu kopplar jag honom när vi närmar oss start- och målområdet och så är han kopplad i ca 500 meter...
Matilda och hennes lag deltog i Lulespelen under helgen och spelade så fantastiskt bra att de vann hela cupen.
Snacka om att vara bra?!
//Linda
Min stolthet...
Jag utmanade killen på en löprunda femman på Halljärv.
I min enfald trodde jag att jag hade en liten chans att hålla efter honom, men icke sa Nicke.
Jag har sprungit regelbundet i ca tre månader, medans han inte varit ute en enda gång.
Han stövlade iväg med benen långa som på en älgtjur och lilla jag hade inte en chans, han slog mig med 3 minuter 46 sekunder.
Det var den bästa tiden för mig, 23.12 och det gick lätt för mig att springa, vågade utmana mig själv och öka tempot på raksträckorna, men vad gör väl det då jag kom tvåa?! Men sist kom jag inte för Yenna höll sig bakom mig de sista 300 m =D.
Annars har jag varit på högmässa i Jockfalls kapell med ärkebiskopen och det var en riktigt bra predrikan.
Den handade om att fånga dagen och göra det bästa utav den.
Nu väntar duschen och sen ska jag äta en mini-dajmstrut och slicka mina sår...
" Du är så mycket mer än vad du tror"...
//Linda.
Linda har apporterat.
Men det slutade med att det var Linda själv som fick simma, i trosor och bh, men det vesäntliga var att Yenna kom sig för att simma och det var det som var målet.
För att få lite avlastning åkte jag hem till mamma och pappa, min plan var att få ligga på soffan och slumra litegrann, men mammma hade andra planer för dagen.
Vattenträning med Rocky, Esko och Yenna (Flex är ju sjukskriven ännu) i Björkådammskojan.
Förra gången vi var fick jag aldrig Yenna att simma och det var så oroligt i samband med träningen eftersom pojkarna var med.
Idag lämnade vi grabbarna och Flex med pappa, så vi skulle kunna träna ifred.
Yenna var första hund ut, i Björådammen blir det ganska tvärdjupt på en gång, jag kastade dummyn en kort bit ut tanken var att hon inte skulle behöva simma för att få den.
Det blir sällan som man tänkt sig, jag kastade lite för långt så hon stod vid vatten och grymtade men vågade inte gå i.
Ju längre hon tvekade desto längre bort guppade dummyn...
För att få ett bra avslut kastade jag en ny som hon fick hämta in, sen blev hon uppknytt och fick se på då Esko jobbade.
Esko hade lite svårt att koncentrera sig på att det var simma hämta och lämna han skulle göra, men efter några tillsägningar skärpte han till sig och det gick ganska bra.
Varför det inte gick bra är för att han släpper dummyn innan han kommit på land (egentligen är det ju petiteser).
Rockys uppgift för dagen var att ha roligt och hämta in det som unghundarna lämnat efter sig och den uppgiften klarade han mycket bra.
När det var Yennas tur igen gjorde jag samma misstag som tidigare och hon kom sig inte i vattnet.
Dummyn var inte intressant nog för att få henne att ta steget ut i vattnet, då kom jag på den geniala idén att om jag simmar ut till den "flytön" och lockar på henne kommer hon över, det är ca 10 meter mellan land och denna sumpmarkiga ö.
Tog av mig kläderna utan trosor och behå och simmade ut i det kalla äckliga träskvattnet och upp på den flytande sumpmarksön hukade mig och började locka och pocka, men hon vågade inte ta steget att simma?!
Vad i helvete tänkte jag, naken och frusen fullt med mygg och trollsländor och med en mycket misslyckad plan....
Hmmm.....
Plan B blev att få över henne med våld!
Så mamma skulle kasta över en spårlina till mig och sätta fast Yenna med klaven, sen skulle jag tvinga henne att simma, alltså dra i henne i vattnet.
Men att kasta över en 15 meters lång spårlina är inte det lättaste, men till sist fick jag tag i den.
Mamma skickade Esko att apportera en dummy som satt fast i linan och han avlämnade den till mig...
Skam den som ger sig =).
Äntligen fick jag hundj_veln att simma =).
Nåja sen skulle vi tillbaka till land, men det gick bättre.
Yenna simmade i land alldeles spontant och jag fick ut henne en gång till med att bara följa med henne tills vattnet gick till mina knän.
När jag står där på land och är supernöjd med mitt jobb kommer det två bilar fulla i folk och ska campa vid eldstaden som finns där...
Ser ni synen framför er...
Tyvärr finns inga bilder eller film från dagens träning, det hade varit en rolig syn.
Är vi hundmänniskor alldeles från vettet???
//Linda
Fredag...
Igår var barnen och jag med familjen Karlsson/Beckman till Fårholmen.
Vädret var växlande kanske inte allra bäst, men inget regn iallafall.
Alldeles ensamna på stranden, bara ett får och hennes lamm och ett gäng turister som tittade förbi.
Vi grillade parisare till lunch och var tillbaka på norra vid tre tiden, helt underbart.
Oscar, Linus och Lucas...
Lucas in action, äter sand...
Lucas sprang och skrattade i vattnet, han som var livrädd i poolen.
På eftermiddagen åkte vi till Luleå hela konkarollen, flickorna skulle vidare till Piteå och H hade några grejer att fixa i storstan.
Vi passade på att hälsa på Linda och Kent, där vi fick oss kaffe =).
Hundarna medicineras för fullt och har fått ta det ganska lungt den sista tiden, idag ska jag prova köra lite klicker med dem igen.
Den här veckan har passerat i ett rasande tempo och det är helg igen?!
Jag tror det var planerat en grill -och bastu kväll i Strömsnäs under helgen, det ska bli sååå trevligt.
//Linda.
Veterinären...
Hundarna har varit till doktor Mimmi idag =).
Yenna har haft en sån där mumma lukt från sina öron i några dagar så det var dax för ett besök i källaren på Kyrkogatan, mycket riktigt som jag anade växte det både svampar och bakterier där...
Öronrens och lite canaural i sju till tio dagar sen ska odören vara väck.
Eftersom att jag ändå skulle till vet. tog jag med mig Flex och bad henne kolla hans op. sår och det såg bra ut, men jag skulle fortsätta med Ampivet och Rimadyl som det var ordinerat.
Anna-Maria plockade bort de stygn hon kunde och nu finns bara två eller tre kvar.
Det var som skönt att höra att det såg fint ut <3.
Men han ska ta det lungt tills medicinering är avslutad.
Jag har hört att motion kan motverka skendräktighet, så vi tjejer har tagit oss an femman på Lappberget och jag är ganska nöjd med våran insats.
De två mördar-backarna (1:a i trean och 2:an efter femman vid grillplatsen) fick vi gå i, men det hade jag räknat med, och backen vid grillplatsen kändes det som om krampade på baksidan av benen.
Men imorgon har jag utmanat Killen på femman, fortsättning följer =D...
Godnatt gott folk och annat drägg =).
//Linda
Överkalix marknad.
Helgen har varit trevlig.
Vi gick på marknaden med pojkarna på fredag, de fick varsin t-shirt med en -58 svart cadillac med texten "raggarkungen".
På kvällen åkte de till mamma och pappa och var där till söndag eftermiddag.
Jag hade ett pass i Blåkorgen på fredag och Henrik var på bastuflotten med sina gamla klasskompisar, en del av dem iallafall.
Efter passets slut hyrde flickorna och jag en film, men den somnade jag till och missade halva filmen.
Lördag var det dax för premiär i marknadslöpet, motionsklass 5 kilometer, och det var roligt.
Jag kände att jag orkade och fick till ett relativt bra steg och var i mål på ca 27-28 minuter, de som kom bland de tre första var runt på ca 16 minuter så jag har en del att ta igen =D.
Mitt mål var att inte bli varvad av de som sprang en mil och att inte komma sist.
Det var massor av många "skidungdomar" som deltog.
Sen gick Henrik och jag på marknaden, det var så trevligt så och jag var hemskt glad att jag inte behövde skjuta någon dubbelvagn i detta folkhav.
Foto: Jenny Heneryd.
Det blev utgång både torsdag och lördag.
Torsdag hade vi, "brudarna", bokat bord på Grand Artic efter en god middag begav vi oss till Blåkrogen och rockade lös till Playon.
Lördag var det förfest hos Jessika, sen öltältet och avslut på hotellet.
Från eftermiddagen hade jag ingen större lust att gå ut, det kändes bara jobbigt, men efter dusch och lite musik ändrade jag mig.
Måndagen hade vi bokat in oss på Djupträskets bastuflotte, men massa mat och en underbart fin sommarkväll hade iallafall jag det mycket trevligt.
Så underbart skönt att kunna äta underbart gott, ta sig värme i bastun och tvätta håret i Djupträsket, det kan nästan inte bli bättre än så.
Snacka om vackert?! Foto: Jenny Heneryd.
Tyvärr har mina hundar inte haft det allt för roligt under denna hektiska marknadshelg.
På fredag fick jag börja om med antibiotika på Flex för att han var svullen, varm och röd vid såret från kastreringen, jag tror det beror på att han fick köra lite vattenapportering på onsdagen.
Så strikt koppelrastning och burläge för honom.
Nåja nu har jag hittat klickern som varit borta några dagar så jag kör några övningar per dag med båda hundarna.
det fungerar ganska bra, pojkarna roar sig med studsmattan eller sandlådan (som äntligen är färdig).
Yenna har jag börjat med ligg och det går ganska segt för henne att fatta.
Flex är inne på musmattan och han vet att det är något med musmattan som gör att han får belöning, men han har inte klurat ut vad.
(Han får belöningen då han sätter tassen på musmattan/kakburkslocket).
"Man ska inte kasta sten när man sitter i ett glashus"....
//Linda.
Esko BIS-2 valp.
Esko var så duktig och vacker så han kom tvåa, slagen av en lite fjutt hund (än en gång).
Domaren sa redan i BIR:et att jag skulle stanna kvar till finalen, för jag hade en mycket snygg hund!
BIS:et i vuxenklassen gick till Finskan - Heli.
Tänk vilken vinst för Sussie på hennes och makens bröllopsdag och allt, super grattis till dem!
Sen var det en utlottning på ett presentkort på en gratis kurs på Kalix brukshundklubb, en från varje klass, när vuxenklassens vinnare skulle dras tänkte jag "låt det vara jag"...
Gissa hur glad jag blev då nummer 46 ropades upp, alltså Yennas nummer!!!
Tjooohooo vilken lycka, jag var tvungen att ropa ett glädje tjut, till Matildas förskräckelse =).
Nu är klickerkursen betald och jag är så glad!!!
På kvällen har AnnaLena och jag varit på Lappberget och promenerat 5 kilometer och sen joggade vi 3 kilometer och nu känner jag mig så himla bra.
Imorgon blir det en natt i husvagnen, fisketur med familjen efter Ängesån.
"Se till att avsluta det du påbörjat innan du påbörjar något nytt"...
//Linda.
Sommar och sol...
Idag har vi haft drygt 20 grader varmt, lovley!
Matilda, pojkarna och jag har varit i poolen idag, det var lite blåsigt upp på land.
Lucas var livrädd för vattnet, men det blev lite bättre med tiden vi var där.
Jag kommer ihåg att Oscar också var rädd för poolen då han var mindre.
Här gäller det att miljöträna Lucas mer i vattnet, vi vill ju inte ha en badkruka i familjen =D.
Efter poolen hämtade vi pappa och drog på Brännvalls och fikade.
Imorse då Henrik vaknade åkte jag iväg till Halljärv med Yenna och sprang femman, men det var tunga steg idag.
Känns lite tråkigt för de sista gångerna har det gått så tungt att springa för mig, som om jag inte riktigt har samma ork.
Det är bara att bita ihop och springa vidare...
Flex lider av en mildrare form av adhd, han har inte gjort något fysiskt sen söndag, utan mest suttit i en bur, så nu kör han med riktiga "labrador-il" så fort han får chansen.
Såret verkar då ha läkt ihop bra och det är inte rött eller annars fult och geggigt.
Jag ska vänta till nästa måndag (14 dgr efter operationen) innan han får komma med på någon längre promenad på Lappberget eller någon springtur?
Imorgon ska Yenna, Esko och jag till Kalix på en inofficiell utställning, första pris var 5000 kronor och det är ju det jag siktar in mig på =).
Skämt och sido, jag känner att jag behöver träning på att ställa Yenna, för det känns som om jag inte har något flyt då jag ska ställa upp henne.
"Träning ger färdighet"...
//Linda.
Hemresa...
Vi stannade till på Stenbron...
En fin rastplats med toaletter, gungor och fin natur.
Rastplatsen Stenbron, ca 10 km från Gällivare.
Vi gick på upptäckfärd på stigarna som fanns vid vattnet, sen provade vi gungorna som fanns där
ops, en av stigarna En sittpaus på en Matilda tränar på sin
ledde visst under stor sten framför "jockey-sitts", klart
bron?! stenbron. Frida hänger med =D.
Hur fint och trevligt det än var på denna plats finns det bara en sak som hänger över stället och det är vad som hände Carolin Stenvall, att hon på ett mycket tragiskt och grymt sätt miste sitt liv här .av en galning som inte ens är värd att nämna namnet på!!!
Mina tankar går till de familjer som är drabbade av dennna tragedi, må ni hitta ett sätt att gå vidare.
Minnesplatsen för Carolin...
Vår resa fortsatte hemåt och det är vi tacksamma för!
Tack snälla Ulrika för din fina kommentar, den värmer i mitt mammahjärta!!!
//Linda.
Friska Gällivare.
Peggan klarade bestigningen till toppen mycket bra.
Igår fick vi ett kanon erbjudande, mamma och pappa erbjöd sig att låna Lucas mellan onsdag och torsdag, då fick jag en sån där snilleblixt som nästan bara jag kan få =D.
Åhhh, vi åker till Gällivare och promenerar runt på Dundret och passar på att se hur pappa och lillebror bor, helt perfekt...
På ett blåsigt och kallt Dundret....
Vi gjorde en picknick hemma och styrde bilen mot Jockfall för att lämna av Lucas.
När vi körde norrut var vädret ganska dåligt, men vi hade en aningen bra väder på Dundret, tills vi tog fram matsäcken då började det regna och blåsa svinkallt, mindre roligt.
Så vi bestämde oss för att ta picknicken i bilen istället, sorry Henrik....
Oscar Frida och Matilda på Dundret.
Eftersom lillebror jobbat som en tok de sista dagarna hade han sovmorgon i morse, så vi var inte välkommen hos honom före 14:00.
14:06 har vi allt plingat på dörren =D.
Men han hade slut på sin arbetsvecka så han drog hem till byn, ville inte alls komma me oss på stan?!
Sen har vi gått på stan och äntligen hittade vi ett par "hiiinghor" (springskor) till Oscar och hur han ska sprungit, denna resa har även gett honom ett litet hål i huvudet och en ganska redig blåtira.
Huvudet skadade han i samma jävla rumsbord som jag och mina bröder har slagit sönder våra ögonbryn i och
blåtiran kom till då han skulle visa hur långt han kan kasta med sitt fiskekastspö.
Otursdagen för stor grabben men nu har han somnat så hoppas oturen försvunnit till i morgon.
Jag tror att det blir en tur imorgon upp till toppen, vi hoppas på bättre väder så vi kan njuta av vår underbara natur utan att vi håller på att frysa ihjäl.
Yenna har fått komma med och vi har passat på att miljöträna henne i lite mer stadsmiljö än vad vi har hemma vid, hon vill på att dra mer i kopplet här än hemma.
Några morrningar och skall har vi hört från henne, men jag tycker hon skött sig ganska bra, nu sover hon lugnt på soffan med oss andra.
Jag föll för grupptrycket och skaffade mig en sida på "facebook"...
//Linda.
Flex <3...
Jag tror Henrik sympati sörjer med Flex.
Operation gick bra och han vaknade fort upp efter operationen och har vandrat en del sedan igår.
Han var så rolig då han var instängd i buren vi har i utbyggnadshallen så jag har tagit in den stora utställningsburen och satt den i köket, här håller han sig ganska lugn.
Han åt kvällsmålet mat igårkväll, jag hade blött upp det en del så att han ska få i sig vätska.
Igår gav jag ingen smärtlindring, eftersom han fått en "dona-laddning" av veterinären, som var Anna-Maria, men nu på eftermiddagen ska jag ge honom en tablett, Rimadyl 50 mg, jag tror hundarna behöver smärtlindring på samma sätt som vi människor.
Själv känner jag att det var rätt sak att göra, nu hoppas jag bara att det ska läka ihop som det ska.
//Linda.
